Jag tror att löpare är sämst i hela världen på att vila när det behövs. Tyvärr är det inte helt unikt att löpare sväljer en och annan smärtlindrande tablett för att sedan kunna genomföra ett lopp eller en träning.
DN uppmärksammar i en artikel idag denna problematik, läs här.
Tyvärr, ska väl sägas, förstår jag att man gör så i alla fall då det kommer till ett lopp. Man har förberett sig och vill kunna genomföra loppet trots att en skada egentligen hindrar. Jag förstår också att dessa anti-inflammatoriska, smärtlindrande läkemedel används för behandla skador; t.ex. om kroppens egen läkning stannat av och behöver puffas på, eller för att inte ha allt för ont i vardagen. Det man inte tänker på är hälsoeffekterna i övrigt som dessa medel kan föra med sig.
Gränsen passeras dock när dessa piller används som smågodis för att kunna genomföra träningspass. En skada lär inte bli bättre av det, och rehabilitetsperioden förlängs för varje piller och pass som genomförs.
Vad säger ni om värktabletter och tävling/ träning? Är det en (mycket obehaglig) hajp?
Lånat från http://icanhascheezburger.com/
Värktabletter och träning säger jag alltid no no till, springer du med halsont och feber eller?? Troligtvis inte så varför spring när andra strukturer i kroppen är överbelastade och behöver vila.
Peace Love och Löparskor!
Personligen har jag svårt att förstå att man skulle ta det mot träningsvärk, den är ju ”skönt ont”! Vill inte heller tro att det är som i artikeln att ”många” i motionslopp tar det. Jag är pillermotståndare (om man inte har nån allvarligare åkomma såklart) och tror mer på vila och bota orsak än att knapra.
Det händer att jag masserat en ömmande muskel med Voltaren, men aldrig för att kunna genomföra ett pass, tävling utan isf för att dämpa inflammation. Men jag tycker generellt sett att det känns obra att använda sådana grejer och vill liksom låta kroppen läka ändå.
Jag säger i princip nej till alla värktabletter, alltid. Jag vill höra signalerna när min kropp försöker säga mig något. DOCK, har jag ändå varit med och pushat en av mina bästa vänner att springa tre mil till på ett åttamilslopp, med mycket ont i ischias, genom att påminna henne om att det inte är en farlig smärta, att hon inte kan göra ngt värre (med stöd av sjukgymnast på plats) och sedan gett henne två smärtstillande för att hon ska kunna fullfölja.
Så det är inte alltid svart eller vitt, i min värld iaf.
Om man förstår riskerna med vad de där pillrena gör om man samtidigt tränar/tävlar hårt så tror jag fler skulle tänka sig för. Eller jag HOPPAS det ialla fall…
Man kan få livslånga inre skador på bl.a njurarna.
INGET lopp är värt det.
Jag tycker inte om kombinationen värktablett och träning. Då det värker någonstans är det koppens sätt att varna att något är fel och behöver vila. Vet själv att jag pressar mig trots att det gör ont. Men något jag aldrig gör är blandar piller med träning då jag inte tycker de hör ihop. Bra inlägg, något som verkligen är värt att tänka på
Jag erkänner på direkten! Är den som knaprar panodil innan långa lopp! Men inte under träningspass!! Där går gränsen!
Inför maran äter jag dock panodil och immodium. Vill inte ha magproblem helt enkelt och panodil har blivit lite av snuttefilt inför marathon! Jag tror mig veta att det hjälper mot mina problemknän!
Däremot äter jag ju som bekant varje dag en hel drös med mediciner – men de äter jag oberoende träning eller inte!
Intressant! Det var ju även uppmärksammat med just voltaren här i dagarna, att det är förenat m livsfara tillsammans med idrott. Kanske bör msn i de flesta fall lita t kroppens egen läkeförmåga?
Har själv jobbat med forskningsprojekt inom det så kallade NSAID-området (voltaren, TREO och liknande) och jag skulle aldrig ta något sådant preparat i samband med träning eller tävling. Mer och mer forskning kommer fram om inflammationens roll i läkningsprocesser och jag tror vi kommer att se annorlunda (mer restriktivt) på dessa läkemedel i framtiden. De har förstås en roll när inflammationer går över styr, som i vissa sjukdomstillstånd. Men som frisk löpare är det mycket bättre att låta bli. Tycker jag.
Måste dock erkänna att en och annan TREO slinker ner för att bota huvudvärk, men det är sällsynt.
Bra och tänkvärt inlägg! Först reagerar jag med ryggmärgen, och tänkte skriva att jag aldrig skulle använda smärtstillande för att kunna träna. Men inser sen att allt inte är svart eller vitt. För jo, nog har jag använt Voltaren för att lindra min grotestka tränignsvärk ibland. Tränat samtidigt har jag visserligen inte gjort, men skillnaden är hårfin.
Tråkigt att det verkar vara så vanligt. Löpning är bra på många sätt. Men är man inte helt frisk eller har ont måste man vila, tycker jag!
Jag tycker många jämför med elitidrottare och vad de gör. De glömmer bort eller vet inte att elitidrott inte har något med hälsa att göra – och de flesta motionärer tränar väl för hälsans skull? Samt en del andra saker som att bli stark, snabb, uthållig, snygg etc men iaf inte för att det är ett jobb. Jag skulle aldrig träna om jag behövde smärtstillande för att kunna göra det. Galet!