Skidåkning är en populär tävlingsidrott och träningsform i snörika länder som Sverige och Norge, där skidtävlingar har anor tillbaka till 1800-talet. Tävlingarna som genomfördes på 1800-talet skedde till största del på längden, men redan på den här tiden började man på olika håll i Europa även med utförsåkning. Under 1930-talet började det komma större tävlingar i utförsåkning och alpin skidsport, och under senare delen av 1900-talet ökade utförsåkning i popularitet, bland annat på grund av förbättringar av utrustning och preparering av backar. Detta ledde förstås också till ökade hastigheter och ökade risker för olyckor och skador. I motsats till utförsåkning är längdskidåkning en relativt säker sport där skador är mer ovanligt. Den har förblivit populär framför allt i norra Europa och kan faktiskt räknas till en av världens mest effektiva träningsformer. Forskare har till exempel kommit fram till att längdskidåkare är de toppidrottare som har störst syreupptagning. Längdåkning innebär en varierande belastning och omväxlande terräng som gör att pulsen växlar. Det krävs rejält med kraft i uppförsbackar och utöver benen behöver även hela överkroppen få syre för att hjälpa till med rörelsen framåt. Längdskidåkare använder sig mycket av olika tekniker och får en väldigt effektiv konditionsträning.
En sport i förändring
Längdskidåkning har utvecklats till flera olika tävlingsformer, bland annat sprint som introducerades under 1990-talet, och skiathlon, där man efter halva sträckan skiftar från klassisk stil till fristil, vilket även innebär byte av skidor. Inom klassisk stil och fristil använder man sig av olika tekniker och utrustning, till exempel tillåts skating inom fristil, som också kräver längre stavar och kortare skidor utan fästvalla. Som professionell skidåkare behöver man behärska många deltekniker under olika förhållanden, och små förändringar i teknik kan göra enorm skillnad för resultaten. Att förändra sin teknik kräver tålamod och många timmar av träning. Därför gäller det som skidåkare att noggrant följa de förändringar som sker i sporten. Numera styrs internationella tävlingar i de flesta skidsporter av Internationella skidförbundet, som kommer med direktiv och föreslår eventuella förändringar av tävlingsformerna. Det är nya ändringar på gång just nu, efter ett förslag framtaget av Internationella skidförbundet som innebär att klassisk sprint och skiathlon skulle försvinna från de internationella tävlingarna. I stället vill man införa element av skicross som är en form av freestyle-åkning med kurvor och hopp, med målsättningen att ge skidsporten mer action. Förslaget är ämnat att locka fler ungdomar till sporten, men har fått kritik från flera professionella längdskidåkare.
Populärt med klassiska långlopp
Bland motionärer är det populärt med klassiska långlopp i skidor, och det syns inga trender på att den klassiska stilen skulle minska i popularitet. Trenderna tyder tvärtom på ett ökande intresse för klassiker som Vasaloppet under senaste tio åren. För att genomföra ett långlopp som motionär krävs uthållighet, bra utrustning och mental och fysisk förberedelse. Det kan även vara bra att studera åkteknik på nätet. Att genomföra ett lopp som Vasaloppet är otroligt utmanande. Loppet är 90 km långt och flera tusen åkare bryter i förtid varje år. För att öka sin uthållighet kan man ta hjälp av klassiska trick som energidryck eller energi-gel. Vasaloppet har också ett antal matkontroller där olika produkter delas ut till åkare i behov av energi. Varje år går det åt ungefär 8 deciliter blåbärssoppa per deltagare i loppet, och flera av kontrollerna har även reklamgodis att dela ut. Det är viktigt att hålla energibalansen i kroppen, men inte stanna för länge vid kontrollerna utan hellre ta med lite godis i fickan.
